Jordens ca 6,5 miljarder invånare må tala flera tusen olika språk och dialekter, ha helt olika kulturer, tillbe olika gudar os v. Intresset för fotboll skär dock rakt igenom alla dessa skillnader, oavsett vilken kontinent man än bor på. Om en kines eller svensk träffar varandra är därför sannolikheten stor att man har en sak gemensamt - intresset för fotboll. Fotbollens vänner kan därför med fog påstå att "the beuatiful game" verkligen är en global sport.
Men vad beror denna otroliga succé på? En viktig ingrediens är givetvis att spelet är så enkelt att utöva. I princip behövs bara en boll, (och i värsta fall hopknycklade strumpor eller liknande) samt en ledig yta för att sätta igång. Alla kan därmed spela fotboll, oavsett om man är dollarmiljardär eller bor i ett slumområde i Calcutta. Regelverket är relativt enkelt och densamma om det är VM-final eller en bottenmatch längst ner i någon lokal gärdsgårdsserie.
Men det finns även andra sporter som alla, oavsett social tillhörighet kan utöva. Inte minst löpning, basket eller rygbyn som den moderna fotbollen en gång i tiden skiljdes från. Varför blev just fotbollen så extremt populär? Svaret måste nog sökas i England, den moderna fotbollens hemland. Fotbollen konkurrerade i slutet av 1800-talet snabbt ut Rugbyn och cricket som landets populäraste sport. Och därtill bidrog en rad faktorer.
- Efter att världens äldsta nationella fotbollsförbund FA (The Football Association) grundades 1863 och brytningen med Rugbyn blev definitiv dröjde det åtta år innan Rugbyn bildade ett eget förbund, Rugby Union. Fotbollen organiserades alltså snabbare och det var ett försprång man sedan behöll under lång tid och som definitivt hjälpte fotbollen på vägen att bli "folkets spel". Det potentiella hotet att FA-s regionala medlemsorganisationer skulle bryta sig ur i händelse av konflikter undanröjde man genom att ledande företrädare för de regionala förbunden så småningom fick ta plats i FA-s styrelse i London.
- Att arbetare runt 1870 började få ledigt större delen av lördagen dröjde det inte länge innan intresset från arbetarklassen började stiga snabbt. När den breda massan" i Englands befolkning började intressera sig mer för fotboll än Rugby betydde att publiken snabbt ökade och därmed även klubbarnas intäkter. Det blev nu möjligt för klubbarna att betala ut löner till spelarna samtidigt som spelarna i allt högre utsträckning kom att rekryteras från arbetarklassen. Det var också lättare för nybildade klubbar att bli medlemmar i FA än Rugby Union vilket ledde till att många kom att betrakta fotboll som en mer "demokratisk" sport.
- Möjligheten att tjäna pengar och även försörja sig på att spela fotboll var lockande för många från arbetarklassen då lönerna var låga och arbetsvillkoren hårda. Visserligen styrdes såväl FA som Rugby Union av personer från överklassen där motståndet mot att tjäna pengar på idrottsutövande var hårdnackat. När verkligheten sprungit ikapp och förbi idealen i FA-s ledning visade de sig emellertid ha en mer pragmatisk inställning till nymodigheter än ledningen i Rugby Union, 1885 legaliserades proffessionell fotboll i England.
- När man startade FA-cupen 1871 var det en för sin tid revolutionerande idé.Tävlingsmoment i form av utslagstävlingar på nationell nivå var något helt nytt och något som fortfarande var otänkbart för ledningen i Rugby Union. Cupen och det tävlingsmoment den innehöll blev snabbt en stor publiksuccé,vilket gjorde att intresset ökade snabbt under 1870 och 80-talen. När professionell fotboll legaliserades år 1885 svarade Rugby förbundet istället med att skärpa amatörreglarna. Följden blev att intresset för fotbollen stegrades än mer på Rugbyns bekostnad. Även den nationella ligan för proffs som startade 1888 (1890 drog även den Skotska ligan igång). blev snabbt en stor publiksuccé och även här hamnade Rugbyn på efterkälken. Under 1890-talet uppstod istället mycket svårlösta konflikter inom Rugbyn då vissa ansåg att det var absolut nödvändigt att lätta på amatörreglerna och införa en nationell liga. Stridigheterna ledde t.om till att ett en del klubbar bröt sig loss från Rugbyförbundet.
- Visserligen uppstod det konflikter under 1890-talet och inledningen av 1900-talet mellan FA och proffsklubbarna, stridsfrågorna gällde t.ex tak för spelarlöner och transfersummor. Men till skillnad från Rugbyn kunde dessa konflikter lösas genom förhandlingar och kompromisser som tillfredsställde båda parter, en samförståndsanda växte fram. Det stod dock snabbt klart att det var omöjligt att upprätthålla ett tak för löne och transfersummor. Men även här visade FA-s ledning upp en flexibel och pragmatisk inställning, man "gillade läget". När FA fyllde 50 år 1913 kunde FA-s styrelse konstatera att Association Fotball blivit en formidabel succé. Antalet medlemsklubbar var ca 12000, varav 300 proffsklubbar och antalet registerade spelare översteg 500 000.
- Vid sidan av utvecklingen av FA-cupen, professionell fotboll och ligaspelet utvecklades under 1800-talets sista decennier även fotbollen i England på gräsrotsnivå. Spelet blev mycket vanligt i de allmänna skolorna och efterhand startades ett stort antal lokala och regionala turneringar mellan skolorna. Parallellt blev också en spontan fotboll som spelades på gator eller i parker mycket vanlig. Ett tydligt tecken på hur lite resurser som krävdes för att spela fotboll. Alla, oavsett social tillhörighet kunde spela vad många fotbollsvänner kallat "världens enklaste spel".
När 1900-talet inleds är fotbollen redan nationalsporten i England och via framförallt engelska sjömän och affärsresande hade den nu spridits i hela världen. I land efter land bildades egna fotbollsförbund. FA-s koncept med liga och cupspel blandat med landskamper kopierades så småningom över hela världen och har visat sig funka förträffligt även utanför Storbritannien. Och fotbollens framgångar fortsätter än idag. VM i fotboll fortsätter bara och växa och intresset för de stora ligorna, Champions League och landslagsfotboll tycks vara omättligt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar